Barnets utveckling: Den kavata fyraåringen

Den lillstora fyraåringen är en riktig liten äventyrare som med stort självförtroende tar sig an utmaningar i sin omgivning. Men lika ofta som barnet agerar med stort självförtroende så kan det plötsligt känna sig liten och ängslig och söka tröst hos sina föräldrar och syskon. Fyra åringen älskar att berätta historier om vad hen gjort och oftast så kryddas sanningen lite för att förstärka historien, något som historieförtäljaren inte bryr sig nämnvärt om.

I den här åldern så börjar det bli allt viktigare att leka med kompisar och gärna i form av olika rollekar som den klassiska ”mamma, pappa, barn” eller kanske indianer och Cowboys. Eller kanske så har de en liten tebjudning för sina gosedjur eller sina familjemedlemmar. I takt med att fyraåringen börjar greppa världen än mer så kan mer avancerade frågor som ”varför är det stjärnor på himlen?” och ”varför har pappa snopp och mamma snippa?”. Frågorna pågår i oändlighet och nu sätts man som föräldrar på prov då man ska försöka förmedla denna kunskap på ett sätt som fyraåringen kan förstå.

En fyraårings temperament är inte att leka med. Nu är det inte lika lätt att avleda raseriutbrotten som tidigare, de är nämligen inte lika lättlurade längre. Vid kraftiga utbrott så är det bara att rida ut stormen och se till att hen inte skadar någon inte minst sig själv. När känslostormen har lagt sig och barnet är lugnt igen så kan man prata om händelsen, innan är det ingen ide för de kan ändå inte ta till sig det mitt i sitt raseriutbrott.

I den här åldern så kan barnet koncentrera sig lite längre stunder på att göra mer koncentrerade uppgifter som att rita en huvudfoting, trä ett halsband eller bygga en pärlplatta. Det är också roligt med färg och form och play doh är en utmärkt leksak. Även måla med målarfärg, bygga med klossar, leka med bilar och dockor eller olika rollspel som exempelvis att mamman är väldigt sjuk och barnet är doktor som ska hjälpa sjuklingen.

Fyraåringen är energisk och aktiv och behöver få utspel för det. Det är viktigt att de får vara ute och leka varje dag om vädret tillåter. Det behöver inte bli ett projekt av utevistelsen utan det räcker gott att bara vara hemma i trädgården och pyssla med lite lövkrattning. I den här åldern är barnet fortfarande för litet för att lämnas ensam utomhus, fyraåringen är som tidigare nämnts äventyrslusten och kan trava i väg på egenhand om man som förälder inte har koll.

Under den här tiden så sker en enorm utveckling på barnet och det kan göra att det i perioder blir riktigt jobbigt då barnet krisar och får utbrott. Men det är övergående och vips så är man inne i en liten lugnare period. Om barnet exempelvis vägrar äta middag så gör inte en så stor grej av det, hen kommer inte att svälta ihjäl för att de missar en måltid. Är man orolig så kan man fråga förskolepersonalen hur barnet äter där, oftast får man svaret att barnet äter bra. Det är oftast föräldern som får ta dessa konflikter.